Ett 300 år gammalt nöjespalats! Här nedan kan du läsa mer om Mosebacke spännande historia. 1600-talet Mosebacke lär ha fått sitt namn redan år 1650 från mjölnaren Anders Jönsson Moses som hade en kvarn uppe på berget. En annan mjölnare, Johan Hansson Höök, gav namn åt Hökens gata som även den ligger vid Mosebacke torg. 1700-talet Mosebacke invigdes och var på den tiden ett värdshus som hette Stockholms Vapen. Kanske gästades värdshuset av Carl-Mikael Bellman som bodde en tid vid Urvädersgränd? 1800-talet Under samma tid som Strindbergs skrev Röda rummet blev C A Wallman Mosebackes nya nöjespappa. Han bedrev utskänkning med karuseller, kägelbanor, pjäser och akrobatiska upptåg. 1852 lät han riva det gamla huset och byggde istället Södra teatern. 1857 brann teater ner, men Wallman var snabbt på banan igen och 1859 stod huset återuppbyggd. Under åren 1865-67 byggde Wallman ytterligare en teater på Mosebackes nedre terrass. Den nya salongen fick namnet Nya Sommarteatern på Mosebacke, men kallades även Wallmans salonger. Där bjöds Stockholmarna på varietéer fram till 1886 då Wallman gick i konkurs. I slutet av 1800-talet väckte Quintus Mellgren återigen liv i Mosebacke som snabbt blev ett nöjescentrum med lindansare, akrobater, starke män och ballonguppstigningar. Men efter Rolla-katastrofen svek publiken och Mosebacke var ganska dött under flera år. 1900-talet Tandläkaren Emil Norlander sadlade om och blev teaterns revypappa till det att Ernst Rolf och Karl Gerhard tog över i slutet av 1920-talet. Den första Norlander-revyn sattes upp 1899 och bland hans revykaraktärer fanns oftast både poliskonstapeln och ölutköraren. När charmören Calle Brisson framträdde på Södra Teatern stod ibland en liten blyg flicka vid sceningången för att få en skymt av sin idol. Hon hette Greta Gustafsson, sedermera Garbo. Mosebacke torg var Stockholms ”Pigalle” dit de nöjeslystna drogs i flock. Efter föreställningen på Södra Teatern gick man till caféet Teaterkällaren för att eftersnacka. Punschen flödade, champagnen likaså. Och tittar man riktigt noga kan man än idag se att det står Teaterkällaren i trapphuset över huvudingången till Mosebacke Etablissement. 1950-talet Åren gick och KF tog över Södra Teatern. De ville riva huset för att bygga nya kontorslokaler. Evert Taube och Erik Asklund blev upprörda och gick till motangrepp genom att instifta Stockholms Litterära Akademi på Mosebacke med följande devis: ”Mosebacke är Stockholms ansikte. Mosebacke är också Södermalms och hela rikshuvudstaden Stockholms litterära parnass och bokstavligen dess Montparnass, så sant som det ordet betyder sånggudinnornas och poesins högsäte”. Det blev inget av med herrarnas akademi – men huset står kvar än idag! Från 1970 Bosse Stenhammar, Sid Jansson och Git Magnusson, som arrangerat viskvällar på den legendariska Vispråmen Storken, startade Mosebacke Etablissement den 24 maj 1970 med en stor folkfest ute på terrassen. Gänget byggde scen, fixade ljudanläggning och draperier. Man serverade mellanöl, kaffe och smånagg. Och såklart – Amanda Lundboms landgång med senapsgravad strömming på rågbröd. Viskvällar ŕ la Storken fortsatte på tisdagar och torsdagar, medan onsdagskvällarna ägnades åt traditionell jazz där publiken bl a kunde njuta av Kustbandet. Fredag-lördag var glada kvällar med lekar, musik och tvångsallsång, med Sid och Git som programvärdar. Lalla Hansson satte fart på publiken. Under många år förekom även familjejazz på söndagseftermiddagarna. Musik förändrades i takt med tiden. Nu var det inte bara jazz och visor som gällde, utan även blues, rock, country, reggae, latinska rytmer och mycket annat. Mosebacke blev Stockholms bästa musikställe med gäster som bl a Dexter Gordon, Eartha Kitt, Åse Kleveland, Champion Jack Dupree, Scott Hamilton, Toots Thielemanns, Susana Rinaldi och det då okända bandet Cardigans (1994). Plötsligt kom en kabaré insmygande i lokalen ”Det luktar karl” med Johan Rabaeus och Michael Segerström. Det blev succén och den gamla artistrummet gjorde om till kabarélokal och fick namnet ”Cornelisrummet”. Även på den stora scenen började det att spela teater, bl a "Änglasug" med Kim Anderzon. Det finns många guldkorn från den här perioden. Ulla Skoog drabbade publiken under flera år, liksom Gunilla Nyroos med ”Shirley Valentine” och Per Ragnar med ”Hitlers Bordssamtal”. Till de stora upplevelserna hör även Viveca Lindfors som i sin sista roll i livet gjorde Strindberg. Även lyriken fick en naturlig plats på Mosebacke genom Poeternas Estrad. Här framträdde olika poeter med sina dikter. Scenen gästades även av nobelpristagare i litteratur – Derek Walcott, Joseph Brodsky, Kenzaburo Oe och Seamus Heaney. Terrassen användes i början endast till sporadiska folkfester. Så småningom kom en enkel uteservering igång. Utedansen startade lite blygsamt, först bara på helgerna men utökades sen till alla kvällar i veckan, plus två eftermiddagar. För den mjuka swingen och glad jazzen stod bl a Staffan Broms, Ove Lind och Sumpens Swingsters. Sid Jansson hade lämnat direktionen 1973 för att ägna sig åt artistlivet. Bosse och Git fortsatte ensamma, men hade stöd av Marie Odelberg som hjälpte företaget genom en kris på 80-talet och stannade kvar i ledningen under sju år. Bosse och Git var dessutom engagerade i andra projekt –jazzkrogen Atlantic, Waxholms Visfestival samt Jazz- och Bluesfestivalen på Skeppsholmen. 1999 och framåt… Efter 29 år på Mosebacke lämnade Bosse och Git Mosebacke februari 1999. Så var den epoken över och en ny kunde börja… Conrad och Johan tog över verksamheten. Deras mål var att öppna upp Mosebacke och terrassen för en större publik. Det första evenemanget äger rum den 15 mars 1999 och under året gästas scen bl a av Wille Crafoord, Fredrik Lindström, Peter Wahlbeck och Ola Lindholm, Anders Lundin. Hösten 99 drar även klubbverksamheten igång med Blacknuss, reggaeklubben Rub A Dub och Cuba Nocturna med sin heta, kubanska salsa. Mycket är sig likt från Bosse och Gits epok – än idag hålls den årliga Conrnelisdagen i augusti och på scen spelas fortfarande mängder med olika shower – bl a med Kim Anderzon! Och jazzen är långt ifrån död, utan på programmet finns såväl sköna jazzkonserter som en populär jazzbrunch.